Potentias Nior

 

Kolväten finns överallt i din vardag. I bensin, olja, fotogen, asfalt osv. Vissa kolväten används som bränsle till tändare, spisar, bilar och campingkök.

Alla kolväten är uppbyggda av kolatomer och väteatomer. Det finns nästan oändligt många olika kolväten. Det är eftersom kolatomen har förmågan att binda fyra olika atomer och bilda långa kolkedjor.

Beroende på hur många kolatomer ett kolväte har avgör oftast vad för förmåga kolväten har.
Dom kolväten som har en till fyra kolatomer är gaser. Dom heter metan (CH4), etan (C2H6), Propan (C3H8) och butan (C4H10). Sedan följs det av kolväten som har runt om 10 kolatomer. Dom är vätskor. Tex så har vi heptan och oktan som ingår i bensin. När kolvätena har mer än sexton kolatomer är dom fasta kolväten. Dom finns i tex asfalt.


Omättade och mättade kolväten:
Om kolatomerna som finns i ett kolväte sitter ihop med en dubbelbildning eller en trippelbindning har den inte lika många väteatomer som den skulle ha ifall den hade haft om den hade haft enkelbildningar. Det kallas att den är en omättat kolväte. Om det är ett mättat kolväte betyder det att det är enkelbildningar mellan alla kolatomer och då binder varje kolatom så många väteatomer som det går.